Om mig

Att vara nörd var en gång något som var förknippat med en ocool person med stora glasögon, obskyra hobbys. Det är ett epitet och attribut som sedan dess har tagits över av trendiga, alternativa männsikor i jakten på en smalare nisch. Men vad ska man kalla sig när man har en hyllmeter warhammerböcker, plastfigurer för mer pengar än man vill erkänna, en dator fylld med science fiction, gärna spelar rollspel på helgen och föredrar att se StarCraft-turneringar på plats? Forskare inom modern visuell kultur har onekligen en trevlig klang, men det är säkert redan gjort.

Tillvardags så jobbar jag på KTH som doktorand i rymdplasmafysik. De flesta brukar säga att det låter som ett spännande ämne men få vet vad det faktiskt innebär. Jag brukar ofta säga att rymdplasmafysik är det bästa och sämsta namnet man gett fysikgren. Bästa eftersom det väcker nyfikenhet, sämsta eftersom ordet består av tre delar som alla misslyckas att förklara vad det faktiskt handlar om. Rymden är en avsevärd del av universum, beroende på hur man ser på det så kan man hävda att det är hela universum. Plasma är ovanligt på jorden men mer än 99 % av all vanlig materia i universum är plasma. Så ur detta kan man läsa sig till att det handlar om fysiken som styr 99 % av vanlig materia i hela universum, ett väl avgränsat ämne. Min forskning handlar om de processer som sker högt ovanför jordens poler när norrsken uppstår.

Mitt andra yrke är som tidvistjänstgörande soldat på Artilleriregementet, A9. För någon som till vardags är forskare och som ursprungligen inte ville göra värnplikten är det kanske ett konstigt val. Men att några veckor per år bryta sig ur forskningsvärlden och arbeta med något mer praktiskt ett tag. Det handlar om en kombination av att jag gillar omväxlingen och övertygelsen att en högre utbildning på intet sätt gör att jag kan lämpa över ansvaret för vårt försvar på någon annan. Om jag som fått så mycket i form av utbildning och välfärd inte är beredd att ställa upp vid en kris, vem ska då göra det?

Syftet med bloggen är att få utlopp för det som jag annars bara skulle grubblat över, om det så är politik, musik, nördkultur eller vetenskap. Det blir så ofta som jag har ett behov av att skriva av mig, en kärv norrbottning håller tyst när man inte har något att säga. Det som man skriver endast för sig själv får ofta karaktären av en hastig anteckning som är så sammantvinnad med sin egen tankeprocess att det är oläsbart för en utomstående. Att skriva offentligt gör att du måste formulera dig så att någon annan kan förstå dina resonemang. För att kunna skriva ner sina tankar måste man därför först och främst själv förstå vad det egentligen är du tycker, tänker och känner. Man skapar ur sina flyktiga tankar något konkret som existerar även i världen utanför.

Annonser