Granskande journalistik?

2013/08/15 § 1 kommentar

Man talar på svenska om de tre statsmakterna, riksdag, regering och massmedia. Motsvarande uttryck finns även på engelskan men där är statsmakterna på grund av kulturella skillnader är fyra till antalet. Oberoende medier är en sorts garanti för att riksdagens och regeringens förehavanden kan granskas i det offentliga. Men på sistone så kan jag inte hjälpa att fråga mig om den tredje statsmakten har abdikerat.

Det är ingen hemlighet att framför allt dagstidningarna dras med stora problem. Man försöker hitta ett sätt att sälja en papperstidning i en värld som präglas av digitala gratistjänster. Ibland känns det som att en del av lösningen är att i allt större grad förlita sig på notiser från TT eller officiella pressreleaser. Det är inte ovanligt att stora delar av landets dagstidningar trycker artiklar som är nära på identiska eftersom de antingen är tagna i sin helhet från dessa källor eller bygger på oblyga ombearbetningar. På sistone har jag i min personliga bevakning av försvarsfrågor blivit plågsamt uppmärksam på hur lite man på de olika redaktionerna granskar eller ens reflekterar över resultaten.

Under förra veckan kunde man i flera lokala och rikstäckande media (SN, GP, NK, NSD, SvD) läsa om att man ska SATSA en dryg miljard på att uppgradera ett antal Stridsvagn 122, även känd som Leopard 2. Nyheten presenterades av Cecilia Widegren som representerar Moderaterna i försvarsutskottet. Men uppenbarligen har ingen av tidningarna ens skrapat på ytan vad det gäller den fakta som presenteras från regeringen sida.

Det som i de väldigt likartade artiklarna framställs som en satsning för att stärka försvarsförmågan är i själva verket frågan om nödvändigt underhåll och uppgraderingar, något man kan förvänta sig på stridsvagnar beställdes 1994. En uppgradering som dessutom redan var budgeterad men som avbröts 2008 av samma borgerliga regering. Dessutom är det endast 56 av de totalt 120 stridvagnarna som ska uppgraderas. Vilket i praktiken innebär att drygt hälften av vagnarna snart kommer att vara mer eller mindre obrukbara. ”Satsning”,

Dessutom rapporterar NSD, via den moderate riksdagsledamoten Johan Johansson, att kostnaden för projektet är hemlig. Det finns flera olika nivåer av hemlighet, hemlig, kvalificerat hemlig och den högsta nivån, pinsamt hemligt. Så var på skalan ligger kostnaden för uppgraderingen? Svårt att veta, men inte hemligare än att ett
kostnadsinterval finns med på sida 17 i Försvarets materielplan som ligger helt öppet på deras hemsida.

Kanske är jag cynisk, men sedan ett antal år tillbaka är det här inget som förvånar mig särskilt. Jag räknar med att våra folkvalda, av alla partitillhörigheter, allt för ofta försöker rädda sitt och partiets anseende snarare än att faktiskt representera väljarna. Det som kanske är ännu mer graverande ingen som helst mediegranskning sker av det regeringen säger. Inte för att oppositionen gör ett särskilt bra jobb heller, de om någon har ju allt att vinna. Det är långt ifrån en enstaka företeelse. Försvarspolitiken präglas i sin helhet av samma osanningar, ointresse och låga nivå.

  • Ryssland rustar upp . Regeringen förklarar att det är från en låg nivå då man inte övar. Media ställer inga frågor.
  • Regeringen förklarar att Ryssland inte övar större förband. Ryssland genomför tre beredskapsövningar. Media ställer inga frågor.
  • Regeringen hävdar att vår beredskap är god. Sverige har inte övat försvarsmaktsgemensamt sedan 1993. Media ställer inga frågor.
  • Ryssland har största militärövningen sedan 1967. Regeringen håller fast vid ”en låg nivå”. Media ställer inga frågor.

… och så vidare.

Det sätter fingret på ett stort problem i demokratier och informationssamhällen. Det finns så mycket information att man omöjligtvis kan ta del av allt eller ens mer än en obetydlig bråkdel. Men samtidigt så förväntas vi som medborgare att kunna göra ett välgrundat beslut när vi vart fjärde år går till valurnan. När medierna gör sitt jobb så ser man till att lyfta viktiga frågor, ge nya perspektiv och ifrågasätta oegentligheter. Man får professionell hjälp att sålla i informationsflödet. Men när rapporteringen till stor del består av pressreleaser (läs propaganda) eller centraliserade utskick (läs TT) så förloras den stora samhällsnyttan med journalistik. Ingen ställer egna frågor och alla levererar samma svar. Den nyanserade bilden blir både svartvit och med tunnelseende. Det finns naturligtvis undantag men det känns som att det blir allt färre även hos de seriösa tidningarna och Tv-kanalerna.

Det kan mycket väl vara en rationell utveckling ur ett kortsiktigt ekonomiskt perspektiv. Undersökande journalistik är inte lika billigt som att skriva om kändisskvaller eller bedriva klipp-och-klistra-journalistik. Men om man som tidning varken kan vara gratis eller konkurera med fördjupande artiklar, vad har man då att komma med? Kan vi inte lika gärna bara slopa presstödet, göra oss av med mellanhanden och finansiera TT direkt? Märker publiken någon skillnad?

Att jag uppmärksammar just denna historia handlar i grunden om att jag har ett intresse för försvaret och därför försöker jag att hålla mig à jour. Men det ger mig tyvärr ingen tillfredställelse att ”veta bättre” utan lämnar mig bara med en obehaglig följdfråga. Vilka osanningar finns som jag inte själv har kunskapen och intresset för att upptäcka?

För mer information om renoveringen av Stridsvagn 122 rekommenderar jag:
Skipper, Wisemans Wisdoms, Cornucopia

Angående vad som är en låg övningsnivå rekommenderar jag:
Cornucopia, Jägarchefen (1), Jägarchefen (2)

Annonser

Taggad: , , , , , ,

§ Ett svar till Granskande journalistik?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Vad är detta?

Du läser för närvarande Granskande journalistik?Endast för förryckta.

Meta